Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Risker i arbetsmiljön

Du som chef ska vara medveten om och hantera de fysiska, organisatoriska och sociala risker som förekommer i din verksamhet. Riskhantering innebär att du undersöker om det finns risker för olyckor och ohälsa, och bedömer hur allvarliga de är och hur de ska åtgärdas.

Riskinventering

Riskinventering innebär en undersökning av arbetsmiljön där fysiska, organisatoriska och sociala riskkällor identifieras och dokumenteras. En riskinventering kan göras för en avdelning, när ett projekt initieras eller inför en förändring för att tidigt identifiera möjliga riskkällor.

Länk till dokument om inventering av riskkällor i arbetsmiljön (PDF 145kB, nytt fönster)

Riskbedömning

En riskbedömning är en process för att fastställa hur allvarlig en risk är. Genom att sammanväga sannolikheten för att en farlig händelse ska inträffa och vilka konsekvenser i form av skada eller ohälsa som kan uppstå, avgörs om en risk är allvarlig eller inte. Om risken konstateras vara allvarlig ska åtgärder omedelbart vidtas.

En risk ska bedömas som allvarlig om den kan inträffa ofta eller om dess konsekvenser är allvarliga. Exempel på allvarliga konsekvenser är skador som kan ge bestående men eller leda till sjukfrånvaro eller en incident som drabbar flera arbetstagare eller studenter samtidigt.

En riskbedömning ska göras på till exempel arbetsmoment, laborationer, utrustningar, inför förändringar eller då ett tillbud eller en olycka inträffat. Vid en riskbedömning är det viktigt att väga in alla aspekter som påverkar arbetet som till exempel kompetens och erfarenhet, tillfälliga arbetstagare som till exempel doktorander och studenter, ensamarbete, utrustningens och arbetsplatsens utformning, kemikalier, rutiner i verksamheten, stress och arbetsbelastning.

Arbetsgång

  • Definiera och avgränsa vad som ska riskbedömas, det kan till exempel vara en arbetsmetod, en ny utrustning, ergonomin på en arbetsplats eller arbetsklimatet på en avdelning.
  • Arbeta tillsammans i en grupp med chef, skyddsombud och de anställda som berörs av risken.
  • Samla in information, till exempel instruktioner, manualer, säkerhetsdatablad.
  • Genomför riskbedömningen, se mall nedan.
  • Särskild riskbedömning för kemiska produkter utförs i KLARA.
    Läs mer om KLARA
  • Dokumentera risker, besluta om åtgärder samt upprätta handlingsplan
  • Skyddsombud och chef ska delta i och signera riskbedömningen

Utgå från nedanstående frågor när du bedömer risker:

  • Hur troligt är det att något oförutsett kan inträffa?
  • Kan flera anställda utsättas för riskerna?
  • Vilka arbetsmoment medför särskilt stora risker?
  • Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna?
  • Vilken ohälsa eller skada kan uppstå?

Berörda chefer, anställda och studenter ska ha kännedom om de risker som förekommer i arbetet. Därför är det viktigt att resultat från riskbedömningar kommuniceras till alla berörda. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt och för arbetsuppgifter där allvarliga risker identifierats ska det finnas skriftliga rutiner.

En riskbedömning är inte statisk utan behöver regelbundet revideras för att hållas aktuell.

Mall för riskbedömning och handlingsplan (PDF 65 kB, nytt fönster)

Riskbedömning inför ändring i verksamhet

När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter bedöma om ändringarna medför risker ur arbetsmiljösynpunkt. Exempel på förändringar är:

  • När ny utrustning införs eller där befintlig utrustning ändras.
  • Vid organisationsförändringar som ändrad bemanning, nya rutiner eller arbetsmetoder.
  • Vid ny eller förändrad hantering av kemiska produkter, mikrobiologiska riskkällor eller brandfarlig vara.
  • När regler eller instruktioner ändras.

Läs mer om risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Riskbedömning genom OSA-spel

Inom LU kan OSA-spelet användas som ett sätt att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. OSA-spelet är ett diskussionsunderlag som bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4. Spelet utgör en riskbedömning (grönt-gult-rött), där en grupp eller avdelning gemensamt diskuterar påståenden som formulerats utifrån föreskriften, som mynnar ut i en handlingsplan. Spelet består av en spelplan och kortlekar som finns på både svenska och engelska. Kontakta din fakultets arbetsmiljösamordnare eller din närmaste personalfunktion för mer information.

Läs mer om föreskriften gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (nytt fönster)

Se en film om OSA-spel på Lunds universitet. Filmen är en del i Partsrådets utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete (nytt fönster)

Riskbedömning av arbetsmiljö för gravida och ammande arbetstagare

För att förebygga att gravida kvinnor, nyligen förlösta kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa och olycksfall ska en riskbedömning av arbetsmiljön göras.

Läs mer om riskbedömning för gravida och ammande arbetstagare (PDF 380 kB, nytt fönster)

Läs mer om vad som gäller för den som är gravid och som i sitt arbete kan utsättas för joniserande strålning

Föreskrifter med särskilda krav på riskbedömning

Utöver kraven på riskbedömning enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagstiftningen ett antal föreskrifter som ställer specifika krav på riskbedömning. Exempel på detta är mikrobiologiskt arbete, arbete i explosionsfarlig miljö, lyftanordningar, användning av maskiner, kemikalier och trycksatta anordningar. Det är viktigt att alla har koll på vilka krav som gäller för just deras verksamhet.

Sidansvarig:

Kontakt

Kontakta din närmaste personalfunktion eller arbetsmiljösamordnare på fakultetsnivå/motsvarande.

Sektionen HR
Lunds universitet
Box 117, 221 00 LUND
Hämtställe: 31
Telefon: +46 46 222 00 00 (växel)

webbansvarig [at] hr [dot] lu [dot] se