Centrala begrepp: Definitioner och information

Innehåll på sidan: 

• Diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier
• Vad menas med arbetsgivare?
• Vad menas med utbildningsanordnare?
• Vad menas med anställd?
• Vad menas med student?

Diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

I Lunds universitets arbetsmiljöpolicy, lika villkorsplan och strategiska plan framgår det att universitetet har nolltolerans mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Nolltoleransen bygger både på förbudet i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagstiftningen samt på en ökad medvetenhet inom universitetet om vikten av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är en del i strävan efter att vara en attraktiv arbetsgivare för olika personer oavsett bakgrund. Kränkande särbehandling tillhör egentligen en annan lagstiftning än trakasserier och sexuella trakasserier och både definitionerna och lagkraven skiljer sig åt till viss del.

Det är mot nedan definitioner som en händelse kommer bedömas för att avgöra om den kan anses utgöra kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

Diskriminering

Det kan vara svårt att veta vad en person menar när hen säger att hen har blivit diskriminerad. Enligt diskrimineringslagen handlar diskriminering oftast om att man har blivit missgynnad på grund av

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

i förhållande till en annan person i jämförbar ställning. Till exempel kan det handla om att man inte blivit kallad till intervju för en anställning eftersom man är "för gammal" eller om att det inte finns någon hörslinga i en föreläsningssal så att en person med nedsatt hörsal kan ta del av en föreläsning.

Universitetet får inte missgynna någon på grund av skäl som har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder. 

Ordet diskriminerad kan också betyda att någon har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Då handlar det om att en person har kränkt en annan persons värdighet. Men det kan också användas för att uttrycka missnöje i största allmänhet och det är därför det är viktigt att utreda vad ett uttalande om diskriminering egentligen handlar om.

Kränkning och kränkning av någons värdighet

Orden kränkt och kränkande används i dagligt tal för att uttrycka en känsla likväl som det används för att beskriva en situation. Somliga använder orden i skämtsamma sammanhang och andra för att ge tyngd åt ett argument. 

Om en person känner sig kränkt eller har upplevt något som kränkande har personen rätt att uttrycka hur hen känner; det är bara personen själv som vet hur hen känner. Om det som har hänt sedan klassas som kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i lagens mening är en annan sak. Det är därför som det är viktigt att utreda vad det är som har hänt och om någonting behöver åtgärdas.

Kränkande särbehandling (endast anställda)

Begreppet kränkande särbehandling omfattar enbart anställda och definieras enligt Arbetsmiljöverket som:

"Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid.”

Med kränkande sätt menas här att något är ovälkommet och förnedrande för den som känner sig utsatt.

Som chef har du alltid ansvar för arbetsmiljön. Oavsett vad som har hänt, måste du se till att det inte händer igen. Du ska också arbeta för att alla på jobbet mår bra och känner sig trygga.

Kränkande särbehandling kan se ut på olika sätt. Det kan till exempel vara att:

• kalla någon för elaka namn,
• inte bjuda in till möten som personen borde vara med på,
• undanhålla viktig information,
• ignorera någon eller inte hälsa,
• förnedra någon inför andra.

Alla människor är olika. Det som känns okej för dig kan kännas väldigt sårande för någon annan. Det beror också på när och hur något händer.

Bara anställda kan bli utsatta för kränkande särbehandling enligt lagen. Det beror på att det måste finnas en arbetsgivare som har ansvar för arbetsmiljön. Men universitetet har ändå ansvar för att studenter inte blir illa behandlade eller utsatta för kränkande beteenden i sin studiesituation.

Det kan ibland vara svårt att avgöra om det som har hänt är kränkande särbehandling eller om det är något som är rimligt att tåla inom ramen för en anställning. En chef har rätt att leda och fördela arbetet samtidigt som den anställda får lön för att inom vissa ramar utföra ett arbete av betydelse för verksamheten.

Läs mer om åtgärder och förebyggande arbete

Trakasserier

Begreppet trakasserier, som omfattar både anställda och studenter, definieras enligt diskrimineringslagen (2008:567) som:

"Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder".

Det som hänt måste ha ett tydligt samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om det inte har det så är det inte trakasserier. Det kan ändå vara fråga om kränkande särbehandling om det är så att det är en anställd som känner sig utsatt. Som chef är du ansvarig för att se till att det inte händer igen och att det råder en god arbets- och studiemiljö.

Sexuella trakasserier

Begreppet sexuella trakasserier, som omfattar både anställda och studenter, definieras enligt diskrimineringslagen (2008:567) som:

"Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet".

Det är den utsatta som avgör om det som hänt upplevs vara av sexuell natur. När det är tal om sexuella trakasserier är det som hänt alltid ovälkommet hos mottagaren, oavsett om det handlar om blickar, uttalanden eller fysisk kontakt.

Ditt ansvar som chef är att se till att det inträffade inte händer igen och att det råder en god arbets- och lärandemiljö.

Den utpekade måste vara medveten om handlingens kränkande effekt

En viktig del i utredningen av en händelse som skulle kunna vara trakasserier eller sexuella trakasserier är att ta reda på om den utpekade varit medveten om att händelsen kunde vara ovälkommen och kränkande för den som känt sig utsatt. I annat fall kan händelsen inte bedömas vara trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Om den som utsatts har sagt ifrån, eller på annat sätt visat att det inte är okej, och den utpekade upprepar handlingen, då gör hen det väl medveten om att handlingen är ovälkommen och kränkande.

Om det som hänt är uppenbart ovälkommet eller kränkande, som man kan utgå från att den utpekade rimligen borde ha förstått, behövs inget medvetandegörande för att det ska betraktas som trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är svårt att ge konkreta exempel på uppenbart ovälkomna eller kränkande handlingar eftersom det beror på både de berörda och situationen i sin helhet. Det skulle till exempel kunna handla om att skicka hotfulla meddelanden eller göra tydligt nedsättande uttalanden till en person, som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller som är av sexuell natur.

Arbetsgivare

Lunds universitet har i Riktlinjer för chefsuppdrag tydliggjort att en chef som har rollen som arbetsgivare i sitt uppdrag är arbetsgivarföreträdare. Det inkluderar dekaner, prefekter, avdelningschefer med flera.

Diskrimineringslagen lägger ytterligare en nivå på ansvaret och definierar arbetsgivaren som den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som

• är arbetstagare,
• gör en förfrågan om eller söker arbete,
• söker eller fullgör praktik,
• står till förfogande för att utföra arbete,
• utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Formuleringen "rätt att besluta i frågor som rör" betyder att även andra personer på universitetet – inte bara chefer som bestämmer om lön, anställning eller rekrytering – kan ses som arbetsgivare enligt diskrimineringslagen. Det kan till exempel vara någon som leder andras arbete. Det här är särskilt viktigt när det gäller förbudet mot diskriminering och repressalier. Det påverkar också när universitetet anses ha fått veta att någon blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier.

Utbildningsanordnaren

Enligt diskrimineringslagen räknas alla som är anställda eller har ett uppdrag vid universitetet som en del av utbildningsanordnaren – så länge de agerar inom ramen för sitt jobb eller uppdrag. Det betyder att alla som arbetar vid Lunds universitet har ett ansvar att agera om en student utsätts för något som kan vara en kränkning.

Det räcker alltså inte att tänka att "någon annan tar hand om det". Alla har ett ansvar att göra något – till exempel att berätta för den lärare som ansvarar för kursen, eller för den chef som ansvarar för utbildningen.

Det är den chef som är ansvarig för utbildningen som har skyldighet att utreda vad som hänt. Mer information om vad det innebär att vara verksamhetsansvarig finns i dokumentet Riktlinjer för chefsuppdrag vid Lunds universitet.

Anställd

Med "anställd" menas alla som har en anställning vid Lunds universitet – det gäller även doktorander och personal som är inhyrd eller tillfälligt utlånad. Alla anställda ses som representanter för universitetet i mötet med studenter.

Om en anställd upplever att hen blivit utsatt för något kränkande, ska arbetsgivaren utreda vad som hänt. Syftet med utredningen är att ta reda på vad som har hänt och vad som lett till händelsen, för att chefen ska kunna sätta in åtgärder för att det inte ska hända igen.

Student

Enligt diskrimineringslagen räknas alla som söker till eller deltar i utbildning som studenter. Det betyder att både de som redan studerar vid Lunds universitet och de som har ansökt om att börja studera här omfattas av skyddet i lagen.

Om en student upplever att hen blivit utsatt för något kränkande, ska universitetet utreda vad som hänt. Utredningen görs av universitetets disciplinnämnd. Disciplinnämnden avgör om den student som trakasserat eller sexuellt trakasserat en annan student eller anställd, ska få en disciplinåtgärd.

Läs mer om disciplinnämnden (Medarbetarwebben)