Skyddsrond

Skyddsronden är ett verktyg för att undersöka arbetsmiljön på arbetsplatsen. Följande punkter är exempel på sådant som är lämpligt att undersöka i samband med en generell skyddsrond.

Ordning och reda

• Golvytor är fria från sladdar och andra föremål.
• Golvytor är hela.
• Städning genomförs.
• Utrymningsvägar är fria.

Belysning

• Erforderlig belysning.
• Tillgång till dagsljus.
• Förekomst av bländning.

Inomhusklimat

• Temperaturen på arbetsplatsen är lämplig med hänsyn till det arbete som utförs.
• Luftkvaliteten upplevs vara god.
• Förekomst av eventuellt drag eller kallras.

Buller

• Förekomst av störande ljud.

IT-relaterat

• Verksamhetens digitala system är enkla att använda.
• Riskbedömning genomförs inför införande av nya digitala system eller större uppdateringar.
• Digital vidareutbildning tillhandahålls vid behov för de anställda.
• Snabb hjälp finns vid behov tillgänglig för verksamhetskritiska system och teknik.

Ergonomi

• Möjlighet till flexibilitet/variation.
• God arbetsteknik/gott arbetsflöde.
• Relevant utrustning/hjälpmedel.
• Tillräckligt med utrymme.

Beredskap

• Alla anställda/studenter har fått information om var brandsläckare, nödutgångar och återsamlingsplats finns.
• Grundläggande brandskyddsutbildning genomförs för de anställda enligt universitetets föreskrift.
• Antalet medarbetare som genomgår första hjälpen-utbildning beror på verksamhetens riskbedömning, kontrollera att antalet utbildade stämmer med vad som är riskbedömt.
• Alla anställda har fått information om hur tillbud, arbetsskador eller hot/våld ska rapporteras.

Tillgänglighet

• Att ta sig till och genom entrén.
• Utrymning vid nödsituationer.
• Toaletter.
• Hörteknisk utrustning.
• Kontrastmarkeringar.
• Allergi och annan överkänslighet.
• Publika utrymmen.
• Personalutrymmen.  
• Skyltar, symboler och texter.

Läs mer om att undersöka risker för diskriminering vid en skyddsrond.

Ladda ner vägledning kring möjligheten att byta om i avskildhet eller i könsneutrala omklädningsrum vid Lunds universitet (PDF 445 kB, ny flik)

Organisatorisk och social arbetsmiljön (OSA)

• OSA undersöks och riskbedöms regelbundet genom exempelvis OSA-enkät.
• Utvecklingssamtal genomförs minst 1 gång per år med samtliga anställda.

Mer information finns på HR-webbens arbetsmiljösidor

Nedan följer exempel på sådant som kan behöva kontrolleras i laboratorieverksamhet.

OBSERVERA! Vid inträde till laboratoriet ska labbrock och skyddsglasögon användas.

Innehåll:

• Ordning och reda
• Skydd och säkerhet
• Risk- och konsekvensbedömning
• Brandfarlig vara
• Kemikalier
• Kemikaliehanteringssystemet KLARA
• Laboratoriearbete med biologiska agens, GMM eller GMO
• Dragskåp och dragbänk
• Årliga kontroller
• Kyl och frys
• Avfall
• Kompetens handhavande, medicinsk kontroll och utbildning

Se även stödmaterial för generell (fysisk) skyddsrond, ovan.

Ordning och reda

• Golvytor är fria från sladdar och andra föremål.
• Golvytor är hela, fria och kan städas lätt.
• Utrymningsvägar är fria.
• Branddörrar hålls stängda.
• Onödiga tomkartonger eller annat brännbart material förvaras inte på skåp, hyllor eller kyl och frys.
• Tunga föremål som vid fall riskerar att skada medarbetare förvaras inte ovanför axelhöjd. 
• Förtäring av mat och dryck samt förvaring av till exempel te- och kaffekoppar/termosmuggar och vattenflaskor sker inte i laboratoriet.
• Belysningen är god och ger ett jämnt och lagom starkt sken i lokalen. Blinkande lampor förekommer inte.
• Stolar och pallar har avtorkbart material (ej tyg).

Skydd och säkerhet

• Anställda/studenter använder skyddskläder (labbrock) och skyddsglasögon vid arbete i laboratorium. 
• Säkerhetsdatabladen är uppdaterade och finns tillgängliga där kemiska produkter hanteras.
• Lokala laboratorierutiner finns för introduktion av ny medarbetare.
• Rutin finns gällande bedömning av behov av läkarundersökning/medicinsk kontroll.
• Första hjälpen förband finns tillgängligt.
• Spillkit och saneringsmaterial finns tillgängligt.
• Engångsögonskölj finns tillgängligt och är inom bäst före datum.
• Ögonduschar kontrolleras återkommande av laboranterna i labbet, gärna varje vecka.

Risk- och konsekvensbedömning

• Riskbedömningar utförs innan genomförandet av nya experiment eller försök.
• Riskbedömningar uppdateras vid nya experiment- eller försöksförhållanden. 

Brandfarlig vara

• Max 50 liter brandfarlig vara förvaras per brandcell, detta kontrolleras både fysiskt på avdelningen och i kemikaliehanteringssystemet KLARA.
• Brandfarliga vätskor förvaras i ventilerade skåp.
• Samförvaring av brandfarliga vätskor med oxiderande ämnen, syror och baser förekommer inte.
• Sprutflaskor (inte sprayflaskor) används vid desinficering av ytor.
• Perklorsyra hanteras endast i specialdragskåp med korta, lodräta och spolbara plastkanaler och med separat frånluftsystem utan fläktmotor i luftströmmen.
• Ammoniumnitrat förvaras avskilt från syror, (hypo)kloriter/-ater/-ider, permanganater, svavel, koppar och dess salter.
• Väteperoxid förvaras avskilt från baser, metaller och organiskt material samt brännbara material. Förvaringsutrymmen ska vara tydligt uppmärkta. Väteperoxid med en koncentration som är större än 20% förvaras i gnistfritt eller EX-klassat kylskåp. Väteperoxid med en koncentration på mindre än eller lika med 20% kan förvaras i kylskåp som är ej gnistfritt eller EX-klassat.
• Gasledningar är märkta med innehåll, faropiktogram och flödesriktning.
• Uttagspost för brandfarlig gas är placerad ca 0,5 m från tändkällor och icke EX-klassad utrustning.
• Brandfarlig gas förvaras i separat brandklassat förvaringsutrymme för gaser.
• Det är tydligt vem som är föreståndare för brandfarlig vara vid institutionen/avdelningen.
• Skyltning för nödutgång samt släckutrustning är tydligt markerad.

Kemikalier

• Alla kemiska riskkällor är märkta enligt CLP-förordningen (Classification, Labelling and Packaging). 
• Kemikalieskåp skyltas med faropiktogram, enligt CLP, baserat på huvudsakliga innehåll (den primära egenskapen i första hand).
• Egna blandningar märks med namn, innehåll, datum samt eventuellt faropiktogram och varningstext.
• Gifter (akut toxiska) och CMR-ämnen förvaras i låsta skåp.
• Vid hantering av CMR-ämne utförs alltid en substitutionsutredning i samband med  riskbedömning. 
• Syror och baser förvaras var för sig.
• Fasta kemiska ämnen förvaras i övre delen av skåpet/hyllan och vätskor i den nedre delen.
• Flytande kemikalier/kemiska ämnen förvaras i tråg.
• Gaslarm eller varningssystem används vid hantering av olika gaser (CO2, CO, LIN, NOx).
• Tillstånd för tillståndspliktiga ämnen finns.

Kemikaliehanteringssystemet KLARA

• Samtliga inköp av verksamhetens kemiska produkter registreras i KLARA (med vikt, volym etc). 
• Förbrukade kemiska produkter (även produkter som skickas till SYSAV) kasseras i KLARA. 
• Inventering av kemikalierna utförs 1 gång per år i kemikaliehanteringssystemet KLARA. 
• Minst en utbildad KLARA registrerare/inventerare finns vid varje avdelning/grupp. 
• Verksamhetens avdelningar är inlagda och uppdaterade i KLARA.
• Det ska finnas en ansvarig person inlagd i KLARA för varje grupp eller avdelning. 
• Verksamheten har tillgång till en lokal KLARA-administratör.

Laboratoriearbete med biologiska agens, GMM eller GMO

• Skyddsutrustning används enligt den skyddsnivå som framkommit via riskbedömning.
• Tillgång till huddesinfektionsmedel samt handtvätt finns i anslutning till arbetsstället.
• Dörrar/skåp har rätt skyltning.
• Erforderlig anmälan eller tillstånd finns.
• Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finns .

Dragskåp och dragbänk

• Endast kemikalier och utrustning som är relevant för arbetet förvaras i dragskåp vid utförande av arbete.
• Dragskåp används inte till brandfarlig vara om elförregling saknas.

Årliga kontroller

• Nödduschar och ögonduschar kontrolleras återkommande av utsedd anställd på institutionen/avdelningen, gärna 2 tillfällen per år.
• Släckutrustning kontrolleras 1 gång per år av certifierat företag.
• Dragskåp och dragbänk kontrolleras 1 gång per år av certifierat företag.
• Mikrobiologisk säkerhetsbänk (MSB) kontrolleras 1 gång per år av certifierat företag.
• Centrifug och trycksatt anordning kontrolleras 1 gång per år av certifierat företag.
• Alla kontroller dokumenteras och diarieförs.

Kyl och frys

• Frys avfrostas vid behov, gärna 1 gång per år.
• Kyl och frys rensas och städas återkommande, gärna 1 gång per år.
• Brandfarliga varor förvaras endast i gnistfri eller EX-klassad kyl/frys.

Avfall

• Allt laboratorieglas läggs i avfallskartongen för kemiskt avfall.
• Skölj ur förpackningarna tre gånger, samla upp vätskan från sköljningen som kemiskt avfall och låt förpackningarna torka. Torra förpackningar avmarkerar du sedan och sorterar som förpackningar i återvinningen.
• Kanyler, lansetter, objektglas och dylikt slängs i stickande/skärande avfallskärl (rengjord plast- eller glaskärl med lock märkt med texten ”stickande/skärande” går också bra).
• Material som är kontaminerat med kemikalier sorteras som kemiskt avfall.
• Material som har varit i kontakt med smittförande ämnen, GMM, GMO och dylikt sorteras som smittförande/mikrobiologiskt avfall.

Kompetens handhavande, medicinsk kontroll och utbildning

• Anställd som hanterar allergiframkallande ämnen som exempelvis epoxiplastkomponenter, akrylater med mera har fått utbildning.
• Anställd som hanterar ämnen som exempelvis epoxiplastkomponenter har genomgått medicinsk kontroll om riskbedömning kräver detta eller medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg.

Innehåll:

• Ordning och reda
• Nödstopp, hjälpmedel och skydd
• Avfall
• Kontroll, besiktning och underhåll
• Risk- och konsekvensbedömning
• Förvaring
• Kompetens handhavande, medicinsk kontroll och utbildning

Se även stödmaterial för generell (fysisk) skyddsrond, ovan.

Ordning och reda

• Golvytor är fria från sladdar och andra föremål.
• Städning genomförs.

Nödstopp, hjälpmedel och skydd

• Verkstadsmaskinerna är utrustade med nödstopp, förreglingar, nollspänningsbrytare och erforderliga skydd för rörliga delar.
• Nödstopp och förreglingar testas regelbundet.
• Svarvar har chucknyckelskydd alternativt fjädrande chucknyckel.
• Erforderliga lyfthjälpmedel finns.
• Punktutsug finns vid exempelvis svetsplatser.
• 3D-skrivare kan orsaka skadliga emissioner av nanopartiklar och ska anslutas till frånluftsventilation/utsug.
• Personlig skyddsutrustning (skyddsglasögon, hörselskydd, handskar, skor och svetsmask etc) finns, används och kontrolleras.

Avfall

• Avfall hanteras på ett hälso- och miljömässigt bra sätt enligt LU:s riktlinjer i universitetets avfallshandbok, se Avfall, farligt avfall och källsortering på Medarbetarwebben. 
• Lokal information följs, till exempel om var olika avfallstyper ska sorteras, var packmaterial för farligt avfall finns, var era avfallsrum finns.

Kontroll, besiktning och underhåll

• Lyftredskap (traverser, telfrar, taljor, krokar, stroppar etc) har kontrollerats, besiktigats och underhållits.
• Pallställ är skyltade med maximal belastning och har kontrolleras vara fria från skador.

Risk- och konsekvensbedömning

• Användande av vibrerande verktyg är riskbedömd.
• Hanteringen av kemikalier är riskbedömd och kemikalier är införda i kemikaliehanteringssystemet KLARA.

Förvaring

• Förvaring av material och utrustning sker på ett säkert sätt.
• Förvaring och hantering av kemikalier sker på avsedd plats.

Kompetens handhavande, medicinsk kontroll och utbildning

• Rutiner finns för adekvat handhavande av maskinerna.
• Kompetens finns för användande av maskinerna.
• Anställd som kör truck och travers har utbildning och tillstånd.
• Anställd som hanterar allergiframkallande ämnen som exempelvis epoxi har genomgått medicinsk kontroll och fått utbildning.

Innehåll:

• Kunskaper
• Rutiner för att ta reda på och ta emot information om behov av arbetsanpassning och rehabilitering.
• Rutiner när behov av arbetsanpassning och rehabilitering har konstaterats.
• Rutiner för att hantera information om arbetsanpassning och rehabilitering.
• Riskbedömning och uppföljning.
• Läs mer om anpassnings- och rehabiliteringsprocessen

​​​​​​​Skyddsronden är ett verktyg för att undersöka arbetsmiljön på arbetsplatsen. Följande punkter är exempel på sådant som är lämpligt att undersöka i samband med en riktad skyddsrond eller vid risk- och konsekvensbedömning gällande arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering.

Kunskaper

• Chefer med personalansvar får introduktion i Lunds universitets Anpassnings- och rehabiliteringsprocess inklusive tidiga tecken på ohälsa.
• Chefer med personalansvar går kursen "Grundläggande genomgång för chefer i Adato".
• Rutiner för anmälan av sjukfrånvaro är kända för de anställda.
• Rutiner för omtankesamtal och anpassnings- och rehabiliteringssamtal är kända för de anställda.
• De anställda vet var de ska vända sig för att beskriva sjukdom eller begränsning som innebär en nedsatt förmåga att utföra sina arbetsuppgifter.
• Rutiner repeteras på personalmöten och när undersökningar av arbetsmiljön visar behov.

Rutiner för att ta reda på och ta emot information om behov av arbetsanpassning och rehabilitering

• Chefer med personalansvar håller omtankesamtal med den anställda: 
  • så snart som möjligt efter att chef har fått veta att den anställda är sjuk,
  • när den anställda informerar chef om behov av arbetsanpassning,
  • när den anställda visar tecken på ohälsa trots närvaro på arbetsplatsen,
  • när den anställda har varit frånvarande på grund av sjukdom vid 3 tillfällen under de senaste 6 månaderna,
  • dag 15 i en sjukskrivning.
• Chefer med personalansvar håller anpassnings- och rehabiliteringssamtal med den anställda:
  • när den anställda har varit frånvarande på grund av sjukdom vid 6 tillfällen under de senaste 12 månaderna,
  • senast när den anställda har varit frånvarande på grund av sjukdom i 30 dagar.

Rutiner när behov av arbetsanpassning och rehabilitering har konstaterats

• Den anställda får information om möjligheten till fackligt stöd tidigt och kontinuerligt i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet.
• Företagshälsovården eller öppna hälso- och sjukvården konsulteras vid behov.
• Anställda med 6 sjukfrånvarotillfällen de senaste 12 månaderna har en anpassnings- och/eller rehabiliteringsplan.
• Anställda med sjukfrånvaro på 30 dagar eller mer har en anpassnings- och/eller rehabiliteringsplan.
• Chef med personalansvar och den anställda ansvarar för att överenskomna åtgärder genomförs.
• Handlingsplaner och åtgärder följs upp kontinuerligt och justeras vid behov.

Rutiner för att hantera information om arbetsanpassning och rehabilitering

• Samtal, möten, intyg, planer och överenskommelser dokumenteras i Adato.
• Dokumentationen är formulerad på ett sakligt och objektivt sätt.
• Den anställda får ta del av dokumentationen, till exempel handlingsplaner och överenskommelser.
• Tystnadsplikten beaktas i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet.
• Chef med personalansvar kommer överens med den anställda om vilken information som lämnas ut på arbetsplatsen.

Riskbedömning och uppföljning

• Chefer med personalansvar eller HR följer löpande upp hälsoläget på arbetsplatsen med stöd av påminnelser från Adato.
• En årlig uppföljning av sjukfrånvaron görs (som minst på fakultetsnivå/motsvarande) med analys gällande till exempel:
  • Kön
  • Ålder
  • Befattningskategorier
  • Lång och kort sjukfrånvaro
  • De vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro
• Utifrån sjukfrånvaroanalysen görs årligen en risk- och konsekvensbedömning inklusive handlingsplan med åtgärder som syftar till att förebygga och hantera ohälsa (genomförs som minst på fakultetsnivå/motsvarande).
• Skyddsombud deltar i arbetet med risk- och konsekvensbedömning av sjukfrånvaron.
• Handlingsplaner efter risk- och konsekvensbedömningar följs upp kontinuerligt under året.

Läs mer om anpassnings- och rehabiliteringsprocessen

Innehåll:

• Beredskap
• Kunskaper 
• Kontroll av hjärtstartare

Se även stödmaterial för generell (fysisk) skyddsrond, ovan.

Här finns stöd för att undersöka och riskbedöma arbetsplatsens arbete med första hjälpen och krisstöd inklusive hjärt- och lungräddning (HLR).

Beredskap

• Rutiner för första hjälpen och krisstöd inklusive HLR är anpassade till arbetsplatsens verksamhet och identifierade risker.
• Rutiner för första hjälpen och krisstöd inklusive HLR är kända för medarbetare och studenter, exempelvis genom introduktion och repetition. 
• Förbandsmaterial, hjärtstartare och eventuell annan utrustning för första hjälpen finns.
• Information om var utrustning för första hjälpen och hjärtstartare finns. 
• Information om vem som kan ge första hjälpen och HLR är anslagna så att de är synliga för medarbetare och studenter. 
• Kontaktuppgifter till akutsjukvård, räddningstjänst och socialtjänst, väktare och taxi, adress samt eventuell färdbeskrivning till arbetsplatsen är anslagna så att de är synliga för medarbetare och studenter. 
• Utrustning för ögonspolning och nödduschning finns tillgängligt om arbetsplatsens riskbedömning har visat att det krävs. 

Kunskaper 

För att kunna ta ställning till hur många medarbetare som behöver ha kunskap om första hjälpen inklusive HLR ska följande parametrar tas i beaktande: särskilda risker på arbetsstället eller fältarbetet, arbetsställets storlek, eventuellt skiftarbete, samt vilket avstånd det är till sjukvård.

• Det finns tillräckligt många personer på arbetsplatsen eller i fältarbetet som omgående kan ge första hjälpen inklusive HLR, med eller utan hjärtstartare.
• Teoretisk utbildning i första hjälpen inklusive HLR repeteras årligen via kurs som tillhandahålls via Kompetensportalen.  
• Praktisk lärarledd utbildning där även träning med hjärtstartare ingår repeteras vart tredje år.
• Chef följer upp vilka medarbetare som har genomgått utbildning. 
• Eventuella rutiner för ögonspolning och nödduschning är kända för medarbetare och studenter.
• Chefer och arbetsledare och anställda med ansvar för studenters arbetsmiljö har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att de ska kunna planera och organisera krisstödet på ett lämpligt sätt.

Kontroll av hjärtstartare

• Chef med arbetsmiljöansvar för arbetsplatsen har utsett ansvarig person, till exempel en husintendent, som genomför regelbunden kontroll och service av hjärtstartare och första hjälpen-tavla.