Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Joniserande strålning

Här hittar du som chef information och regler som rör joniserande strålning.

Har du som chef personal på Lunds universitet som jobbar med joniserande strålning, till exempel radioaktiva lösningar, röntgen, strålkällor, acceleratorer, etc. så behövs tillstånd. Tillstånd får du från strålskyddsfysikern. Det är ditt ansvar som chef att se till att detta finns och följs.

Lunds universitet har ett samlingstillstånd för arbete med joniserande strålning från Strålsäkerhetsmyndigheten som vi har ett gemensamt ansvar för. Strålskyddsfysikern utfärdar så kallade lokala medgivanden som tillåter aktuell institution/forskargrupp att bedriva verksamhet med joniserande strålning.

All information som du behöver hittar du i Lunds universitets strålskyddsföreskrifter här (PDF 440 kB, nytt fönster)

Strålskyddsutbildning

Du som chef ansvarar för att den personal som arbetar med joniserande strålning genomgår utbildning innan arbete påbörjas. Denna utbildning ska uppfylla kraven enligt gällande författningar.

Kursen ges cirka 10 gånger per år.

Läs mer och anmäl dig här (nytt fönster) 

Repetitionsutbildning ska ske vart femte år. (Läs mer i föreskrifterna ovan.)

Tillstånd och lokalt medgivande

Det är du som chef, prefekten eller motsvarande som har arbetsmiljöansvaret och därmed strålskyddsansvaret.

För att få bedriva verksamhet med joniserande strålning krävs lokalt medgivande från strålskyddsfysikern. Alla radioaktiva ämnen och all apparatur som avger joniserande strålning ska registreras i en central databas (GISELA-strålkällsmodul). Detta ska göras av en utsedd kontaktperson.

Varje år ska det ske en årlig inventering av apparatur och radioaktiva ämnen och detta görs av kontaktpersonen.

Logga in i GISELA (nytt fönster)

Strålskyddsfysikern kommer även ut en gång om året till forskargrupperna på strålskyddsrond.

Dospass

Vid visst arbete utomlands krävs att man har ett så kallat dospass.

Du eller dina anställda ansöker om detta hos Strålsäkerhetsmyndigheten (nytt fönster)

Du som chef ansvarar för att spara dessa dospass och även att rapportera till strålskyddsfysikern vid ändringar kring dos i dospasset.

Gravid

Du som är ansvarig för verksamheten (prefekt/motsvarande) ska informera kvinnliga arbetstagare i fertil ålder om riskerna för fostret, som exponering för joniserande strålning kan medföra, vid en eventuell graviditet.

En kvinna som är gravid och har anmält detta har rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som inte är förenat med joniserande strålning.

Om en gravid kvinna inte omplaceras ska arbetet planeras så att ekvivalent dos till fostret blir så liten som rimligen är möjligt och så att det är osannolikt att dosen till fostret överstiger 1 mSv under återstoden av graviditeten, sedan denna konstaterats.

En kvinna som ammar ska anmäla detta förhållande till den som är ansvarig för verksamheten. Under den tid hon ammar ska hon inte placeras i arbete som medför risk för att hon blir kontaminerad med radioaktiva ämnen så att barnet därigenom kan erhålla en stråldos av betydelse från strålskyddssynpunkt.

Läkarundersökning

Du som chef är skyldig att tillsammans med strålskyddsfysikern att dela in personal i kategori A eller B och upprätta ett register. Det är endast personal som tillhör kategori A som ska läkarundersökas.

De anställda är i kategori A om sannolikheten inte är försumbar att

  • den årliga effektiva dosen uppgår till 6 mSv eller mer eller.
  • den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 15 mSv eller mer.

eller

  • den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter uppgår till 150 mSv eller mer.
  • den årliga ekvivalenta dosen till huden som ett medelvärde över 1 kvadratcentimeter överstiger 150 mSv, oavsett hur stor yta som exponeras.

Vid bedömningen av sannolikheten ska hänsyn också tas till risken för att misstag eller olyckor kan inträffa som kan medföra stråldoser, detta gäller även för sådan verksamhet som normalt inte ger några stora doser.

Arbetstagare som inte tillhör kategori A ska tillhöra kategori B. För arbetstagare i kategori B ska dosövervakning ske i sådan utsträckning att det går att visa att placeringen i kategori B är korrekt.

Personal i kategori A ska innan arbetets början genomgå en medicinsk kontroll (läkarundersökning). Därefter ska du som chef säkerställa att varje arbetstagare i kategori A har ett giltigt tjänstbarhetsintyg (som baseras på den första medicinska kontrollen). Detta är giltigt i högst ett år. (SSMFS 2018:1 4 kap. Skydd av arbetstagare, § 15-37)

Läs mer om medicinska kontroller

Är du osäker kontakta strålskyddsfysikern.

Avfall

Det radioaktiva avfallet delas upp i lågradioaktivt, medelradioaktivt och högradioaktivt avfall samt vätskescintillationslösning. För radioaktivt avfall ska Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) föreskrifter samt Lunds universitets lokala föreskrifter och regler följas, se nedan.

Hur du ska hantera radioaktivt avfall hittar du här (PDF 305kB, nytt fönster)

Notera att sedan 1 juni 2018 gäller nya regler från Strålsäkerhetsmyndigheten, vilket även inkluderar avfall. Om du skickar lågradioaktivt avfall till förbränning finns uppdaterade gränsvärden för olika ämnen.

Aktivitet för undantag (PDF, nytt fönster) Se bilaga 1, kolumn 3.

Observera att ovanstående endast gäller öppna strålkällor.

Sidansvarig:

Kontakt

Hanna Holstein
Strålskyddsexpert
046-2220193
hanna [dot] holstein [at] med [dot] lu [dot] se

Sektionen HR
Lunds universitet
Box 117, 221 00 LUND
Hämtställe: 31
Telefon: +46 46 222 00 00 (växel)

webbansvarig [at] hr [dot] lu [dot] se