Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

CMR-ämnen

Här kan du som chef läsa mer om de särskilda krav som rör cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen.

Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen benämns CMR-ämnen och är klassade med följande riskfraser:

  • H350: Carcinogent
  • H340: Mutagent
  • H360: Reproduktionstoxiskt

Exempel på CMR-ämnen är borsyra, akrylamid, formaldehyd och bensen.

Du som chef ska säkerställa att hantering av CMR-klassade produkter uppfyller de särskilda krav som beskrivs i arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2014:43). 

CMR-klassade kemiska produkter får inte användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem

En CMR-klassad produkt får endast hanteras om det finns en dokumenterad substitutionsutredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten genom att använda andra kemiska produkter som utgör en mindre risk för ohälsa eller olycksfall.

CMR-klassade kemiska produkter som inte kan ersättas

CMR-klassade produkter som inte kan ersättas ska hanteras i ett slutet system om det är tekniskt möjligt. Om slutet system inte är tekniskt möjligt ska följande punkter anges med särskild tydlighet i riskbedömningen:

  • Inom vilka platser och utrymmen de CMR-klassade produkterna kan förekomma samt vilka åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där.
  • Utrustning och metoder ska väljas och utformas för att säkerställa att exponeringen är minimal (exempelvis via sprut, stänk och luftförorening).
  • Hur förorenad luft ska omhändertas genom processventilation (till exempel dragskåp).
  • Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation ska övervakas för att tidigt upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk och exponering.
  • I vilka situationer det finns risk för kontakt med den kemiska produkten och när/vilken personlig skyddsutrustning krävs.
  • Hur spill ska hanteras för att så snabbt och säkert som möjligt samlas upp.
  • Hur ytor som kan ha förorenats ska rengöras.
  • Hantering, förvaring, förslutning, märkning och transport av avfall.

Krav på exponeringsregister

Vid exponering av kemiska produkter märkta med faroangivelse H350 (carcinogena) eller H340 (mutagena) ska ett exponeringsregister upprättas. Anledning till exponering kan till exempel vara tillbud där förhöjd exponering inträffat på grund av att till exempel ventilationen varit otillfredsställande eller att arbetet inte bedrivits enligt avsedda rutiner. Som ansvarig chef för kemikaliesäkerheten (arbetsmiljön) är det din uppgift att tillse att ett exponeringsregister upprättas när så krävs.

Exponeringsregistrets uppgift är att underlätta utredningar om sjukdomssamband och ska därför diarieföras och sparas i 40 år. Lunds universitet har inte något centralt register utan det åligger respektive verksamhet att göra detta.

Länk till blankett exponeringsregister (Word 38 kB, ny flik)

Kontakt

Martina Balaz
Kemikaliesäkerhetssamordnare
+46 46 222 72 59 

Anikó Wendler
Bio- och kemikaliesäkerhetssamordnare
+46 46 222 71 05

chemsafety [at] bygg [dot] lu [dot] se