CMR-ämnen

Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen benämns CMR-ämnen och är klassade med följande riskfraser:

• H350: Carcinogent
• H340: Mutagent
• H360: Reproduktionstoxiskt

Exempel på CMR-ämnen är borsyra, akrylamid, formaldehyd och bensen.

Du som chef ska säkerställa att hantering av CMR-klassade produkter uppfyller de särskilda krav som beskrivs i arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2014:43). 

CMR-klassade kemiska produkter får inte användas om det är tekniskt möjligt att ersätta dem

En CMR-klassad produkt får endast hanteras om det finns en dokumenterad substitutionsutredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten genom att använda andra kemiska produkter som utgör en mindre risk för ohälsa eller olycksfall.

• Länk till blankett för substitutionsutredning (Word 35 kB, ny flik)
• Link to substitution investigation form (Word 41 kB, new tab)
• Läs mer om Lunds universitets arbete med substitution och reducering av hälso- och miljöfarliga ämnen

CMR-klassade kemiska produkter som inte kan ersättas

CMR-klassade produkter som inte kan ersättas ska hanteras i ett slutet system om det är tekniskt möjligt. Om slutet system inte är tekniskt möjligt ska följande punkter anges med särskild tydlighet i riskbedömningen:

• Inom vilka platser och utrymmen de CMR-klassade produkterna kan förekomma samt vilka åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där.
• Utrustning och metoder ska väljas och utformas för att säkerställa att exponeringen är minimal (exempelvis via sprut, stänk och luftförorening).
• Hur förorenad luft ska omhändertas genom processventilation (till exempel dragskåp).
• Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation ska övervakas för att tidigt upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk och exponering.
• I vilka situationer det finns risk för kontakt med den kemiska produkten och när/vilken personlig skyddsutrustning krävs.
• Hur spill ska hanteras för att så snabbt och säkert som möjligt samlas upp.
• Hur ytor som kan ha förorenats ska rengöras.
• Hantering, förvaring, förslutning, märkning och transport av avfall.

Krav på exponeringsregister

Enligt AFS 2011:19 41§ ska arbetsgivare föra ett register över arbetstagare som utsatts för exponering av kemiska produkter som uppfyller kriterierna för att märkas med faroangivelse H350 (carcinogena ämnen), H340 (mutagena ämnen) eller för följande arbete och verksamheter:

• arbete som innebär exponering för
  • trädamm från lövträd
  • respirabelt kristallint kvartsdamm
  • asbesthaltigt damm
  • dieselavgaser
  • polycykliska aromatiska kolväten i sot, tjära eller beck av kol
  • damm, rökavgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten
• hudexponering för mineraloljor som tidigare använts för att smörja och kyla rörliga delar i en motor
• framställning av auramin
• processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropylalkohol (AFS 2020:7).

Exponering av kemiska produkter innebär att en arbetstagare kommer i kontakt med en kemisk produkt via till exempel inandning, förtäring eller kontakt med hud, slemhinnor eller ögon. Detta kan exempelvis ske vid olyckor, spill, ventilationsavbrott, om arbetstagaren frångått rutiner eller instruktioner samt vid utebliven riskbedömning.

Syftet med registret är att underlätta utredningar om sjukdomssamband. Enligt 3§ arbetsmiljöförordningen (1977:1166) ska arbetsgivaren förvara register under minst 40 år räknat från den dag då exponeringen upphörde (AFS 2014:43). Ansvarig för att anmälan görs till exponeringsregistret är prefekt/motsvarande eller person som delegering har gjorts till. Anmälan om exponering ska diarieföras.

I samband med anmälan till exponeringsregistret ska även en tillbudsanmälan göras.

Blankett för anmälan till exponeringsregistret fås av kemikaliesäkerhetssamordnare som nås via e-post: chemsafety [at] bygg [dot] lu [dot] se