Biosäkerhet

Innehåll på sidan:

• Allmänt om biosäkerhet
• Biologiska risker
• Riskbedömning av mikroorganismer
• Anmälan för arbete med smittämnen

Allmänt om biosäkerhet

Biosäkerhet (biosafety) handlar om att skydda människor och miljö från oavsiktlig exponering för smittämnen och genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) som hanteras på laboratorium.

Biosäkerhetsarbetet regleras framför allt av följande två föreskrifter från Arbetsmiljöverket:

• Smittrisker (AFS 2018:4 med ändringsföreskrifter (AFS 2020:3, 2021:1) 
• Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2 med ändringsföreskrifter AFS 2018:9)

Biologiska risker

Biologiska risker har ett stort spektrum som omfattar naturliga, oavsiktliga samt avsiktliga risker som kan ha påverkan på människors hälsa eller miljön. Exempel på vad som kan vara biorisker är bland annat följande: bakterier, virus, mögel- och jästsvampar, genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM), cellodlingar, prioner, humana invärtesparasiter, blod och vävnad, försöksdjur, invasiva arter samt laboratorieavfall.

Riskbedömning av mikroorganismer

Inom biosäkerhet är det viktigt att agera proaktivt och centralt är att det utförs riskbedömning för varje enskild verksamhet som bedrivs samt att riskbedömning förnyas regelbundet vid förändringar och då det kommer ny information som kan ändra riskbedömningen.

Mikroorganismer som normalt inte orsakar infektionssjukdom klassificeras i riskklass 1. De kan ändå orsaka ohälsa på grund av överkänslighet eller toxinpåverkan. De mikroorganismer som är smittämnen och orsakar infektionssjukdom hos människa klassificeras utifrån ökande allvarlighetsgrad i riskklass 2-4.

Förteckning över smittämnen i riskklasserna 2, 3, och 4 finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön, bilaga 7.

Smittrisker (Arbetsmiljöverkets AFS 2018:4 med ändringsföreskrifter (AFS 2020:3, 2021:1) 

Mikroorganismer i riskklass 2 - 4 innebär per definition en risk och måste alltid riskbedömas. Medan mikroorganismer i riskklass 1 kan behöva riskbedömas och då är det upptill användaren att utvärdera om arbete med en mikroorganism i riskklass 1 kan innebära en risk.

För riskbedömning av mikroorganismer som kan orsaka infektion kan riskbedömningsblanketten Biological Agent Risk Assessment (BARA) användas. För riskbedömning av blod och humant provmaterial är riskbedömningsblanketten Human Sample Risk Assessment (HUMRA) lämplig att använda.

Notera att del B2 i båda riskbedömningarna används vid riskbedömning i anslutning till djurexperiment.

Ladda ner riskbedömningsblanketterna BARA samt HUMRA på sidan HR-blanketter och mallar.

Anmälan för arbete med smittämnen

För att arbeta med, eller förvara, koncentrerade smittämnen i riskklass 2, 3 eller 4 ska arbetsgivaren anmäla verksamheten till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Även när en sådan verksamhet ska flyttas till en annan adress, ska arbetsgivaren anmäla det senast 30 dagar före flytt. Vissa undantag finns, bland annat där arbete med smittämnen enbart omfattar primär odling eller koncentrering direkt ur ett prov från en människa eller djur, utan ytterligare odling.

I föreskriften Smittrisker samt på Arbetsmiljöverkets hemsida finns information om vilka uppgifter som krävs vid anmälan.

Länk till Arbetsmiljöverkets webbplats - Anmälan för användning av mikroorganismer

• Riskklass 1 – ingen anmälan krävs.
• Riskklass 2 – anmälan krävs.
• Riskklass 3 – anmälan krävs.
• Riskklass 4 – anmälan krävs.

Vid en ändring av en befintlig anmälan ska arbetsgivaren senast inom 30 dagar anmäla ändringen eller ändringarna till Arbetsmiljöverket.

Vid väsentliga förändringar som kan påverka riskerna ska en ny anmälan om arbete med smittämnen göras till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om vad som är en väsentlig förändring finns i 29§ i föreskrifterna AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön, 11 kap. 27§.

Smittrisker (Arbetsmiljöverket, AFS 2018:4).

Anmälan eller ansökan skickas till Lunds universitets bio- och kemikaliesäkerhetssamordnare (se kontaktinformation i högerspalten) för genomläsning, diarieföring och kontakt med Arbetsmiljöverket.