Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Biosäkerhet

Här får du som chef mer information om hantering och risker som är förknippade med mikrobiologiska ämnen, genmodifierade mikroorganismer (GMM) samt genmodifierade organismer (GMO).

Biosäkerhet innebär att skydda människor och miljön från oavsiktlig exponering av biologiskt material som hanteras på laboratoriet.

Biosäkerhetsarbetet regleras framför allt av följande två föreskrifter från Arbetsmiljöverket:

Biologiska agens

Biologiska agens är bland annat bakterier, virus, svampar, prioner, parasiter och cellkulturer. Arbete med dessa biologiska agens innebär att man kan utsättas för mikrobiologiska arbetsmiljörisker, antingen genom att de i sig själva kan orsaka hälsoproblem eller genom exponering.

Riskbedömning av mikroorganismer

Inom biosäkerhet är det viktigt att agera proaktivt och centralt är att det utförs riskbedömning för varje enskild verksamhet som bedrivs samt att riskbedömning förnyas regelbundet vid förändringar och då det kommer ny information som kan ändra riskbedömningen.

Mikroorganismer som normalt inte orsakar infektionssjukdom klassificeras i riskklass 1. De kan ändå orsaka ohälsa på grund av överkänslighet eller toxinpåverkan. De mikroorganismer som orsakar infektionssjukdom hos människa klassificeras, utifrån ökande allvarlighetsgrad, i riskklass 2 - 4.

Förteckning över smittämnen i riskklasserna 2, 3, och 4 finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) Smittrisker.

Smittrisker (Arbetsmiljöverkets AFS 2018:4 med ändringsföreskrifter (AFS 2020:3, 2021:1) 

Mikroorganismer i riskklass 2 - 4 innebär per definition en risk och måste alltid riskbedömas. Medan mikroorganismer i riskklass 1 kan behöva riskbedömas och då är det upptill användaren att utvärdera om arbete med en mikroorganism i riskklass 1 kan innebära en risk.

För riskbedömning av mikroorganismer som kan orsaka infektion är riskbedömningsblanketten Biological Agent Risk Assessment (BARA) kan användas och för riskbedömning av blod och humant provmaterial är riskbedömningsblanketten Human Sample Risk Assessment (HUMRA) är lämplig att använda.

Notera att del B2 i båda riskbedömningarna används vid riskbedömning i anslutning till djurexperiment.

Riskbedömningsblankett BARA, för arbete med mikrobiologiska agens som inte är genmodifierade (Word 45 kB, laddas ner i ny flik)

Riskbedömningsblankett HUMRA, för arbete med blod och humant provmaterial som inte är genmodifierat (Word, 177 kB, laddas ner i ny flik)

Anmälan för användning av mikroorganismer

För att arbeta med, eller förvara, koncentrerade smittämnen i riskklass 2, 3 eller 4 ska arbetsgivaren anmäla verksamheten till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. Även när en sådan verksamhet ska flyttas till en annan adress, ska arbetsgivaren anmäla det senast 30 dagar före flytt.

I föreskriften Smittrisker samt på Arbetsmiljöverkets hemsida finns information om vilka uppgifter som krävs vid anmälan.

Länk till Arbetsmiljöverkets webbplats - Anmälan för användning av mikroorganismer

  • Riskklass 1 – ingen anmälan krävs
  • Riskklass 2 – anmälan krävs
  • Riskklass 3 – anmälan krävs
  • Riskklass 4 – anmälan krävs

Vid en ändring av en befintlig anmälan ska arbetsgivaren senast inom 30 dagar anmäla ändringen eller ändringarna till Arbetsmiljöverket.

Vid väsentliga förändringar som kan påverka riskerna ska en ny anmälan om arbete med smittämnen göras till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om vad som är en väsentlig förändring finns i 29§ i föreskrifterna (AFS 2018:4) Smittrisker.

Smittrisker (Arbetsmiljöverket, AFS 2018:4).

Anmälan eller ansökan skickas till Lunds universitets bio- och kemikaliesäkerhetssamordnare (se kontaktinformation i högerspalten) för genomläsning, diarieföring och kontakt med Arbetsmiljöverket.

Kontakt

Anikó Wendler
Bio- och kemikaliesäkerhetssamordnare
+46 46 222 71 05
aniko [dot] wendler [at] bygg [dot] lu [dot] se

Johan Ohlin
Arbetsmiljöingenjör
+46 46 222 70 26
johan [dot] ohlin [at] fhv [dot] lu [dot] se