Lunds universitets vision för arbetsmiljöarbetet finns uttalad i den gemensamma arbetsmiljöpolicyn. Universitetet ska präglas av en god arbetsmiljö som är utvecklande, stimulerande, säker och trygg.

För att uppnå detta tar universitetet fram arbetsmiljömål med tillhörande fokusområden och aktiviteter. 

Lunds universitets arbetsmiljömål baseras på resultatet av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, och utifrån dialog med skyddskommittéer och representanter från skyddsorganisationen. 

Arbetsmiljömål och fokusområden har också sin grund i behov som har framkommit genom Internrevisionens granskningsrapporter, Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelanden samt andra undersökningar eller uppföljningar gällande arbetsmiljöarbetet.

Lunds universitets övergripande mål för arbetsmiljöarbetet fastställs och följs upp av rektor efter samverkan i den centrala skyddskommittén. 

Såväl fakulteter/motsvarande som institutioner/motsvarande kan använda sig av universitetets gemensamma arbetsmiljömål som en utgångspunkt i arbetet att ta fram egna lokala handlingsplaner.  

Beslut om handlingsplan på fakultetsnivå/motsvarande och för den gemensamma förvaltningen fattas av dekan/motsvarande efter samverkan i de lokala skyddskommittéerna.

Ett fokusområde innebär att ett särskilt område lyfts fram under en viss tidsperiod och att uppföljningen av detta kommer att vara extra intressant. Ett fokusområde medför dock inte att det vardagliga och grundläggande arbetsmiljöarbetet kan läggas åt sidan. 

Fokusområdena ska, med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som grund, leda fram till det långsiktiga målet: en hållbar arbetsmiljö för alla verksamma vid Lunds universitet. Målet stämmer väl överens med visionen i universitetets gemensamma arbetsmiljöpolicy: att Lunds universitet ska präglas av en god arbetsmiljö som är utvecklande, stimulerande, säker och trygg.

Fokusområdena är formulerade på följande sätt:

• Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete
• Medarbetarskap och livet som student vid LU
• Arbetsmiljö för kollegialt utsedda chefer

Nuvarande fokusområden gäller för perioden 2024-2027.

Rektor har fattat beslutet, men innan dess har den centrala skyddskommittén vid flera sammanträden fört dialog kring fokusområden för universitetets framtida arbetsmiljöarbete. 

Representanter från det universitetsgemensamma SAM-teamet* har fört dialoger med flera referensgrupper och med stöd av arbetsmiljösamordnare har förslagen även diskuterats i några av universitetets lokala skyddskommittéer. 

*SAM står för systematiskt arbetsmiljöarbete

Inom ramen för de tre fokusområdena har universitetet identifierat sju olika aktiviteter som ska genomföras under åren 2024 – 2027. Aktiviteterna hör samman med flera och ibland samtliga tre fokusområden. 

1. Inkludera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i lokala handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet

I samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs risk- och konsekvensbedömningar med syftet att planera arbetsmiljörelaterade åtgärder. För att stärka det som idag fungerar väl men samtidigt åstadkomma ett mer proaktivt fokus ska lokala handlingsplaner framöver beakta även hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. I handlingsplanerna ska det framgå vad chefer och medarbetare förväntas göra. Som utgångspunkt används resultat från skyddsronder, andra undersökningar av arbetsmiljön, uppföljningar av sjukfrånvaro samt tillbud och arbetsskador. 

Dekan eller motsvarande ansvarar för genomförandet med stöd av arbetsmiljösamordnare eller lokal HR-funktion. Uppföljning sker under den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet initialt i de lokala skyddskommittéerna och sedan i den centrala skyddskommittén.

2. Införa ett digitalt universitetsgemensamt verktyg för undersökning och uppföljning av medarbetares och chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö

Universitetet ska regelbundet eller vid behov undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att få kännedom om hur medarbetare och chefer upplever sin arbetssituation. Undersökningarna ska leda till att medarbetare och chefer planerar och vidtar adekvata arbetsmiljöåtgärder. För att åstadkomma ett universitetsgemensamt arbets- och förhållningsätt behövs ett gemensamt undersökningsverktyg. 

Sektionen HR ansvarar för att identifiera ett sådant verktyg i samverkan med fakulteterna/motsvarande. Uppföljning sker i de lokala skyddskommittéerna och i den centrala skyddskommittén.

3. Säkerställa chefers kunskap och medvetenhet om arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet

Att chefer har kunskap om vad som ingår i deras ansvarsområde är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Universitetet ska därför säkerställa att alla chefer redan innan de själva mottar eller vidarefördelar arbetsuppgifter till medarbetare har grundläggande kunskaper inom arbetsmiljöområdet. 

Dekan eller motsvarande ansvarar för att säkerställa chefers kunskaper med stöd av arbetsmiljösamordnare eller lokal HR-funktion och befintligt utbildnings- och stödmaterial. Uppföljning sker under den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet initialt i de lokala skyddskommittéerna och sedan i den centrala skyddskommittén.

4. Identifiera faktorer som bidrar till en hållbar arbetsmiljö för kollegialt utsedda chefer

Kollegialt utsedda chefer har en särskilt utmanande arbetssituation. För att identifiera faktorer som bidrar till en hållbar arbetsmiljö ska arbetsmiljödialoger med kollegialt utsedda chefer genomföras på ett systematiskt sätt. Ett universitetsgemensamt koncept ska tas fram. 

Sektionen HR i samverkan med fakulteter eller motsvarande ansvarar för att konceptet arbetas fram och implementeras. Uppföljning sker under den årliga uppföljningen av det systematiska 
arbetsmiljöarbetet initialt i de lokala skyddskommittéerna och sedan i den centrala skyddskommittén.

5. Undersöka förutsättningarna för en universitetsgemensam introduktion inom arbetsmiljöområdet för studenter

En viktig del i en god arbetsmiljö för studenter är en introduktion som bland annat tydliggör vilka förväntningar som finns på studenten men också vilket stöd som finns att tillgå. Detta främjar hälsa och förebygger ohälsa. Behovet av en universitetsgemensam introduktion för studenter ska utredas, och i förekommande fall ska ett förslag på innehåll tas fram. 

Studenthälsan ansvarar för att genomföra aktiviteten och uppföljning sker i den centrala skyddskommittén. Aktiviteten ska även förankras i den universitetsgemensamma utbildningsnämnden.

6. Implementera arbetssättet studiesocial skyddsrond för studenter

Studiesociala skyddsronder ger verksamheten möjlighet att på ett systematiskt sätt undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp risker i studenternas arbetsmiljö. Lunds universitet ska bygga upp och tillhandahålla ett ändamålsenligt stöd för etablering och implementering av arbetssättet.

Verksamhetsansvarig för utbildning ansvarar för genomförande med stöd av studenthälsan. Uppföljning sker under den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet initialt i de lokala skyddskommittéerna och sedan i den centrala skyddskommittén.

7. Stärka samverkan och samarbetet inom det systematiska arbetsmiljöarbetet för studenter

En avgörande komponent i ett effektivt och framgångsrikt arbetsmiljöarbete är att det finns möjligheter för lärande inom organisationen. Ett forum med fokus på studenternas arbetsmiljö behöver formeras. Lunds universitet ska därför utveckla fora för samverkan, kunskapsöverföring och kompetenshöjning över verksamhetsgränserna. 

Studenthälsan ansvarar för att genomföra åtgärden och uppföljning sker i den centrala skyddskommittén.

De olika aktiviteterna följs upp på olika sätt, beroende på aktivitet. Vid varje aktivitet framgår det hur och var uppföljning ska ske. Det vanligaste forumet för uppföljning är dock central eller lokal skyddskommitté. Uppföljning sker oftast i samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vid varje aktivitet framgår det vem som ansvarar för att initiera eller genomföra uppgiften. 

Ansvaret för några aktiviteter vilar på avdelningar eller sektioner inom gemensamma förvaltningen. Dessa äger redan aktiviteten naturligt genom sitt yrkesutövande. 

Andra aktiviteter innebär att en enskild berörd chefs ansvar förtydligas. När så är fallet är det viktigt att komma ihåg att det finns stöd att få, till exempel hos en arbetsmiljösamordnare.