Om diskrimineringslagen och SFAD – för dig som chef vid Lunds universitet

Det första steget är att identifiera risker för diskriminering, repressalier eller hinder för lika rättigheter. Du kan undersöka på flera sätt: 

• Tips på undersökning
• Exempel på frågor vid skyddsrond
• Stöd och material

Tips för undersökning 

• Gruppsamtal: Diskutera de fem områdena för arbetsgivar- och utbildningsperspektivet. Använd gärna diskrimineringsspelet som stöd.
• Enskilda samtal: Frågor om trakasserier hanteras bäst i utvecklingssamtal eller omtankesamtal. Kom ihåg: får du kännedom om trakasserier är du skyldig att utreda.
• Rapporterade händelser: Använd de fyra stegen (undersöka, analysera, åtgärda, följa upp) för varje rapporterad händelse.
• Enkäter: Kan användas som komplement, men räcker sällan som enda metod.
• Skyddsronder: Passa på att undersöka tillgänglighet i lokaler. Frågor finns i IA-systemets checklista. 

Exempel på frågor vid skyddsrond 

• Är entréer och utrymmen tillgängliga för personer med funktionsnedsättning?
• Finns hörteknik i mötesrum?
• Är lokaler anpassade för allergiker?
• Är skyltar och kontrastmarkeringar tydliga? 

Universitetet kräver också en studiesocial skyddsrond årligen i undervisande verksamheter. Vägledning finns på sidan om skyddsronder. 

Stöd och material 

• Mallar och vägledningar finns på sidan Blanketter och mallar.
• Läs mer om kränkningar och trakasserier.
• Vägledning om tillgänglighet finns hos Myndigheten för delaktighet: 
  Startsidan Myndigheten för delaktighet - MFD

När ni har identifierat risker för diskriminering ska ni analysera varför de uppstår. Syftet är att förstå orsakerna och kunna välja effektiva åtgärder. 

• Så gör du analysen
• Frågor att ställa

Så gör du analysen 

• Ha en öppen attityd och involvera flera perspektiv.
• Undvik att utgå från traditionella föreställningar om kön, ålder eller religion – det kan dölja risker.
• Tänk brett: en risk vid ett tillfälle (till exempel) kan finnas även vid andra (tjänsteresor, personaldagar). 

Frågor att ställa: 

• Varför ser det ut som det gör?
• Har vi tillräckligt med kunskap eller behövs mer underlag?
• Finns liknande risker i andra situationer?
• Finns mönster?
• Har riskerna koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna?
• Vad kan vi göra för att undanröja riskerna?

Utifrån analysen bestämmer ni vilka åtgärder som ska vidtas. Målet är att undanröja risker för diskriminering och främja lika villkor för anställda och studenter.

• Att tänka på
• Frågor att ställa
• Exempel på skäliga åtgärder

Att tänka på 

• Åtgärder ska vara skäliga och realistiska utifrån verksamhetens storlek, resurser och behov.
• Planera och genomför åtgärder så snart som möjligt.
• Om inga risker identifieras behövs inga åtgärder.
• Långsiktiga åtgärder delas upp i delmål som följs upp årligen. 

Frågor att ställa 

• Vilka åtgärder behövs? Räcker en eller behövs flera?
• Vem ansvarar för genomförandet?
• När ska åtgärderna vara klara?
• Går det att följa upp och mäta effekten? 

Exempel på skäliga åtgärder 

• Förlägga undervisning i lokaler med god tillgänglighet.
• Använda mikrofon vid föreläsningar.
• Anpassa personalaktiviteter så att alla kan delta.
• Avstå från alkohol vid festligheter för att minska risk för trakasserier. 

Det sista steget i SFAD-arbetet är att utvärdera och följa upp. Syftet är att se om åtgärderna har haft önskad effekt och om risker och hinder har undanröjts. Uppföljningen ger också lärdomar inför nästa års arbete. 

• Varför följa upp?
• Så gör du uppföljningen
• Frågor att ställa
• Dokumentera uppföljningen
• Behöver du stöd? 

Varför följa upp? 

• Säkerställa att åtgärderna fungerar.
• Identifiera om fler eller andra insatser behövs.
• Dra lärdom inför nästa cykel. 

Så gör du uppföljningen 

När en åtgärd är genomförd ska resultatet följas upp. Detta kallas ibland för ”lilla snurran” – att kontrollera om åtgärderna gav önskat resultat eller om mer behöver göras. 

Frågor att ställa 

• Har vi uppnått det vi ville med åtgärderna?
• Har riskerna och hindren vi identifierade försvunnit?
• Har vi genomfört alla planerade åtgärder?
• Fick åtgärderna önskad effekt?
• Vilka åtgärder fungerade mindre bra?
• Behövs fler eller andra åtgärder? 

Dokumentera uppföljningen 

Glöm inte att dokumentera i: 

• Stöddokument SFAD – arbetsgivare
• Stöddokument SFAD – utbildningsanordnare 

Behöver du stöd? 

Kontakta fakultetens SFAD-samordnare. Kontaktuppgifter finns i högerspalten.

Varje fakultet (och motsvarande verksamhet) har minst en SFAD-samordnare. Rollen är central i arbetet med systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering (SFAD). 

SFAD-samordnaren: 

• Har kunskap om de fyra stegen i SFAD-arbetet och rutiner för årlig uppföljning.
• Ingår i universitetets processgrupp för lika villkor, där erfarenheter och metoder delas.
• Kan ge stöd både ur arbetsgivar- och utbildningsperspektiv. 

Kontakta fakultetens/motsvarande SFAD-samordnare 

SFAD-teamet finns på universitetets gemensamma förvaltning och stöttar fakulteter och SFAD-samordnare. Teamet: 

• Ger råd i ärenden som rör kränkningar och trakasserier.
• Tillhandahåller metoder för riskbedömning av diskriminering.
• Hjälper med dokumentation och uppföljning av SFAD-arbetet.
• Tar fram statistik och stöttar i hantering av tillsynsärenden från Diskrimineringsombudsmannen. 

Kontakt: SFAD-teamet [at] hr [dot] lu [dot] se (SFAD-teamet[at]hr[dot]lu[dot]se) 

Rådet är en strategisk och rådgivande funktion där rektorsledning och fakultetsledningar samverkar. Rådet: 

• Följer upp lika villkorsarbetet årligen.
• Föreslår satsningar och fokusområden till rektor och universitetsstyrelsen. 

Läs mer om rådet på Medarbetarwebben