Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Jävsregler vid rekrytering

Innehåll på sidan:


Lunds universitet är en förvaltningsmyndighet

Eftersom universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter ska beredning och beslutsfattande gällande vid rekrytering präglas av objektivitet och opartiskhet. För att säkerställa att rekryteringsprocessen är opartisk i alla delar samt att opartiskheten inte kan ifrågasättas, finns det regler om jäv (16–18 §§ förvaltningslagen 2017:900).

Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid beredning av ett ärende. Om en person som ska delta i ett beslut har en egen anknytning till frågan, kan den personens opartiskhet ifrågasättas och av den anledningen får den personen inte vara med i beredningen.

De som ska delta i beredningen av ett rekryteringsärende måste noga undersöka om det finns jäv. Det gäller samtliga som är med i processen, inte bara den som är med och fattar beslut i ett ärende. Anställda som enbart diarieför, skriver ut, expedierar eller liknande ses inte som jäviga.

Jäv enligt lagen

I 16§ förvaltningslagen beskrivs jävsbestämmelserna så här:

Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om

  1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
  2. han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
  3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller
  4.  det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.

Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten dock bortse från jäv.

Denna text fokuserar på punkt 1 och punkt 4, eftersom det är de som är mest främst kan bli aktuella när man rekryterar.

Punkt 1: partsjäv, intressejäv och närståendejäv

Punkt 1 kan delas in i tre olika sorters jäv; partsjäv, intressejäv och närståendejäv.

  • Partsjäv handlar om att en person som deltar beredningen av ärendet också är part i ärendet. Till exempel att någon bereder ett anställningsärende där hen själv är sökande.
  • Intressejäv handlar om att resultatet av rekryteringen ger en tydlig fördel eller nackdel för någon som är med i beredningen. Ett exempel kan vara att en ledamot i lärarförslagsnämnden har ett gemensamt projekt med en av de sökande i ett rekryteringsärende, och därmed skulle kunna antas ha intresse av vem som föreslås för anställning.
  • Närståendejäv: Här menar lagen att en person som bereder ett ärende är jävig när en närstående till hen berörs av ärendet enligt de ovan nämnda jävsformerna. Till exempel att en ledamots i lärarförslagsnämnden syskon eller partner söker en anställning.

Punkt 4: Delikatessjäv

Punkt 4 syftar till att fånga upp de jävssituationer, grannlagenhets- eller delikatessjäv, som inte täcks av de övriga jävsgrunderna. Enligt denna generalklausul blir den som ska bereda ett ärende jävig om det finns någon annan särskild omständighet som gör att hens opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.

Det är inte möjligt att exakt ange vilka fall som går under denna punkt, men det kan till exempel röra sig om ekonomiskt beroende samt stark vänskap eller fiendskap.

I rekryteringsärenden kan det exempelvis innebära grannlagenhets- eller delikatessjäv om sakkunnig och en av de kandidater som ska sakkunniggranskas gemensamt har publicerat vetenskapliga arbeten i närtid. När det gäller situationer med gemensamt författarskap beror bedömningen främst på hur omfattande samarbetet har varit, och hur lång tid som förflutit sedan samarbetet upphört. Det är svårt att ange bestämda gränser för hur lång tid som måste ha gått för att man ska kunna bortse från jävsfrågan, eftersom bedömningen kan påverkas av till exempel en mycket snabb utveckling på det aktuella forskningsområdet.

I de fall det finns jävsinvändningar på grund av motsättningar mellan en sakkunnig och en sökande, som bara bottnar i att de tillhör olika skolbildningar eller forskningsinriktningar, så bedöms det inte som jäv. Rör det sig däremot om en djupare motsättning dem emellan som kan medföra att den sakkunniges objektivitet kan ifrågasättas, bör det anses vara jäv.

Undersökning av om det finns risk för jäv

Samtliga som deltar i beredningen av ett ärende själva ska undersöka om det finns risk för jäv. Med beredning menas allt arbete som görs i rekryteringsprocessen som påverkar beslutet, dvs allt från att göra behovsanalys och ta fram kravprofil till det slutliga beslutet att anställa. Undantag görs för de personer som bara gör saker som boka lokaler och fika eller liknande.

När man bedömer om det finns risk för jäv behöver man lyfta blicken och tänka utifrån hur en utomstående skulle uppfatta situationen. Finns det en risk att en utomstående, som inte har bakgrunden klar för sig, kunna uppfatta situationen som att en anställd vid myndigheten är jävig? I sådant fall är det rimligt att tillsammans diskutera igenom på vilket sätt det skulle kunna vara jäv. Ett tanke-experiment man kan göra är att tänka hur situationen skulle kunna beskrivas i en kortfattad tidningsrubrik.

För rekryteringar som hanteras genom lärarförslagsnämnder eller liknande är det naturligt att en sådan diskussion förs ständigt. Diskussionen ska föras både med ledamöterna, och handläggare (HR-LFN), institutionens representanter i rekryteringen, oavsett vilken del av processen de är delaktiga i. Även de sakkunniga kan ha nytta av att delta i den typen av diskussioner.

Delta i handläggning, anmäla jäv och pröva jäv

Enligt 17 § förvaltningslagen får den som är jävig inte delta i handläggningen av ärendet och inte heller delta när beslut i ärendet fattas. Den som är jävig i ett ärende vid ett sammanträde ska inte bara avstå från att yttra sig eller delta i omröstning, utan också lämna sammanträdeslokalen. Annars kan hens närvaro påverka ärendets avgörande.

Förvaltningslagen:

  • 17 § Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Han eller hon får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.
  • 18 § Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten. En myndighet ska pröva en jävsfråga så snart som möjligt. Den som jävet gäller får ta del i prövningen av jävsfrågan endast om det krävs för att myndigheten ska vara beslutsför och någon ersättare inte kan kallas in utan att prövningen försenas avsevärt.

En jävig person får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. Vid brådskande ärenden, som inte kan skjutas upp, får den som är jävig till och med fatta beslut, om detta är nödvändigt med hänsyn till tidsbristen. Denna undantagsregel ska dock tolkas mycket restriktivt och det är mycket ovanligt att en sådan situation uppkommer i rekryteringsärenden. Bristande planering av arbetet kan aldrig motivera ett avsteg från huvudregeln.

Om en prefekt eller en annan person i chefsställning är jävig i ett ärende, ska ärendet överlämnas till överordnad chef.

Den som känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv, ska omedelbart anmäla detta till myndigheten. Den som är jävig är skyldig att informera om jävet. För den som inte har anmält jäv finns det risk för disciplinpåföljd eller till och med tjänsteförseelse.

En myndighet ska pröva en jävsfråga så snart som möjligt. I en sådan situation är den eventuellt jävige i princip jävig att delta i prövningen av jävsfrågan. Om situationen är sådan att myndigheten inte är beslutför utan hen, och någon ersättare inte kan kallas in utan att prövningen blir kraftigt försenat, får eventuellt jävige delta i prövningen. Om myndigheten vid denna prövning beslutar att jäv inte föreligger eller inte behöver beaktas, deltar handläggaren i ärendets fortsatta behandling.

Beslut kring jäv från ÖNH

Nedan presenteras ett urval av beslut kring jäv från Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH), inom olika områden. Besluten från ÖNH får betraktas som riktlinjer för praxis på högskoleområdet. Klicka på länkarna för att ta dig till grundbesluten.

Notera följande: vid en bedömning enligt 16 § 4 punkten förvaltningslagen görs en sammantagen bedömning av omständigheterna i ärendet. Flera omständigheter som var för sig inte anses utgöra jäv kan således sammantaget utgöra jäv.

I praxisen nedan refereras till bestämmelser i den förvaltningslag (1986:223) som gällde mellan åren 1987 och (1 juli) 2018.

Släktskap

  • Centrala omständigheter: F d prefekt var ansvarig för rekrytering där hans hustru var en av de sökande.  
  • Beslut: ÖNH reg.nr. 211-1097-17

Vänskapsrelation

Sakkunnig hade tidigare en nära privat vänskapsrelation med sökande av läraranställning som övergått till ovänskap. 

Ledamot av lärarförslagsnämnd hade vänskapsrelation med sökande av läraranställning. 

Gemensamt författarskap och forskningsarbete

Prefekt hade pågående forskningssamarbete, och sampubliceringar, med en sökande. Prefekten uttalade sig om den sökandes förtjänster vid anställningskommitténs möte. 

Nära forskningssamarbete

Prefekt hade pågående forskningssamarbete med en sökande. Prefekten skrev kravprofil och deltog i rekryteringskommitténs arbete, samt föredrog kommitténs arbete på lärarförslagsnämndens möte.

Gemensamt författarskap och släktskap

Hustru bland de sökande till en anställning. Maken deltog i handläggningen av övriga sökandes ansökningar. Även fråga om sampublicering i närtid med två ledamöter i rekryteringsgruppen. 

Gemensamt författarskap

Sökande åberopade nio arbeten publicerade 1996-2000 för vilka ledamot för lärarförslagsnämnd var förstaförfattare eller medförfattare. Ifrågavarande lektorat utlystes 2002. 

Sökande åberopade sex publicerade arbeten tillsammans med sakkunnig och andra författare under åren 1991-1997. Sakkunnigutlåtandet skrevs i slutet av 1998. 

Nära kollega

Nära kollegialt samarbete mellan sökande och en familjemedlem till en befattningshavare som deltagit i anställningsprocessen. 

Handledare och kollega

Sakkunnig hade tidigare varit handledare åt sökande och därefter kollega med densamma fram till omkring två år före utlysningen av anställning som lektor. 

Handledare, gemensamt författarskap och kollega

Ordförande för lärarförslagsnämnd tillika ordförande för fakultetsnämnd hade varit bihandledare till sökande, senare medförfattare och i närtid samarbetat inom fakultetsnämnd (sökande var vice ordförande i samma fakultetsnämnd).