Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kollegialt ledarskap

På denna sida berättar vi mer om det kollegiala ledarskapet. Kollegialitet är en grundläggande komponent i ledningen av universitet och högskolor.

Innehåll på sidan: 


Vad är kollegialt ledarskap?

Det kollegiala ledarskapets primära fokus är att värna universitetets kärnuppdrag - utbildning och forskning.

Huvudsakligen rör kollegialitet det kritiska samtalet mellan kollegor samt det kollegiala ledarvalen. Beslut ska utgå från sakligt grundad kunskap som utsatts för prövning, utvärdering och kritik.

I akademin väljer medarbetarna chef  

Enligt de kollegiala ledarvalen ska chefer inom akademin väljas av kollegiet (medarbetarna) utan inblandning från överordnad chef. Genom kollegialt inflytande och beslutsfattande kan den kunskap och erfarenhet som kollegiet har tillgodogöras i ledningen av verksamheten.

Kollegialt valda chefer har oftast en god kännedom om verksamheten de ska leda och är vanligen också välkända och betraktas som representanter för kollegiet. Därmed har de ofta en större legitimitet bland kollegiet än en helt och hållet uppifrån utsedd chef.

Begränsad period

De kollegialt valda cheferna har en begränsad period för sitt chef- och ledarskap och återgår sedan till att vara kollega när mandatperioden är över.

Ledarskap i linjen

Inom universitet och högskolevärlden bedrivs även linjestyrning. Den är grunden för att säkerhetsställa gällande lagstiftningar, förordningar, rättssäkerhet och effektivt resursutnyttjande.

Det förväntas således att kollegialt valda chefer i dessa frågor följer beslut och riktlinjer enligt delegation utan att hantera dem via kollegiet. Chefsrollen bygger här på lojalitet i linjen med en tydlig chefshierarki där rektor, dekaner och prefekter har tydliga roller och befogenheter knutna till delegationsordningen.

Kompletterar kollegial styrning 

Kollegial styrning och linjestyrning kan betraktas som motsatser, men oftast kompletterar de varandra och tillsammans utgör de ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten. Kollegialitetens centrala bidrag är den kunskap och kompetens som kollegiet har. Linjeorganisationen bidrar med ett ledarskap och ett ramverk för beslut i frågor som inte kan behandlas eller är lämpliga för behandling i kollegiala organ.

Leda i kollegial anda och följa lagar och förordningar

Som chef vid Lunds universitet är du oftast en del av både det kollegiala och det linjestyrda ledarskapet. Det förväntas således att du både leder i kollegial anda, men även har kunskap, befogenhet samt styrka att agera i och få verksamheten att följa gällande lagar, regler och förordningar.

Utmaningar i det kollegiala ledarskapet

Kollegial styrning är en väletablerad ledningsmodell som borgar för involvering och förankring i samband med beslut och ställningstagande. Det finns emellertid utmaningar med den kollegiala ledningsmodellen.

Deltidsuppdrag

Omfattningen av uppdraget är vanligtvis på deltid vilket kan innebära att forskningen, forskarkarriären och undervisningen försakas för en chefsposition som sällan varit främsta drivkraften i arbetet.

Motsättningarna mellan frihet och målstyrning kan uppfattas som utmanande, dock är dessa motsättningar också själva fundamentet till att universitetet utvecklar och förnyar sig självt och sin omvärld.

Förväntningar från kollegor

Kollegialt valda chefer kan ha svårt att besluta om större förändringar och fatta omstridda och svåra beslut. Exempelvis kan kollegiet förvänta sig att de beslut som fattas inte ska innebära problem och oönskade förändringar för verksamheten eller att viktiga beslut ska fattas i enighet.

En annan viktig aspekt som kollegialt valda chefer ska förhålla sig till är förväntan på att beslut ska förankras i olika beslutsorgan, samtidigt som de ensam står ansvarig för verksamheten.

Akademiskt och administrativt ledarskap

Inom universitets- och högskoleorganisationer kan man även skilja på det akademiska och det administrativa ledarskapet. Där är det akademiska ledarskapet en del av det kollegiala och det linjestyrda ledarskapet medan de rent administrativa cheferna huvudsakligen verkar för linjestyrning.

Det akademiska chefskapet

I uppdraget som akademisk chef finns krav på att verka för att forskning och utbildning bedrivs av hög kvalitet och att värna områdets, fakultetens och institutionens bästa. Den akademiska chefen ska samtidigt bidra till fler publiceringar, en större genomströmning av studenter och högre placeringar på internationella rankinglistor.

Ett annat krav är den utökade marknadsanpassningen av verksamheten med ekonomiska resultatredovisningar, målformuleringar och kvalitetsgranskningar vilket gör att det administrativa ansvaret för akademiska chefer har ökat.

Akademiska chefer ska leda en intellektuell miljö med självständiga forskare och lärare som genom sin forskning och undervisning är vana att leda sig själva. Innovativ forskning och undervisning kan i vissa delar vara svåra att målstyra. I ett mål- och resultatstyrt system är det nödvändigt att prioritera och ställa upp strategiska mål.

Den akademiska chefen ska därför kunna balansera frihet och målstyrning, tillåta kaos och skapa ordning.

Det administrativa chefskapet

Det andra spåret är det administrativa chefskapet som huvudsakligen bedrivs inom förvaltningen, men som även finns på institutionsnivå.

Chefsuppdraget här kännetecknas av ett långsiktigt och permanent uppdrag med mål att utveckla och upprätthålla de bästa förutsättningarna för utbildning och forskning, bland annat genom att underlätta arbetet för akademiska chefer och medarbetare.

Som administrativ chef finns krav på att undanröja hinder, förenkla och föreslå lösningar, stödja, ge råd och se till att universitetet uppfyller de krav, lagar och regelverk som ställs på en statlig myndighet.


Referenser

  • Alvesson, M. (2020). Ledning och snedstyrning i högskolan. Lund: Studentlitteratur.
  • Gunnerstad, A. (den 31 maj 2019). Centrum för universitetslärarutbildning. Hämtat från Kollegialitet ett tveeggat svärd vid förändringsarbete (Stockholms universitet)
  • Petersson, R. (2018). Vår akademi. Falkenberg: Dialog och idé.
  • Sahlin, K. E.-Z. (2016). Kollegialitet en modern styrform. Lund: Studentlitteratur.
  • Statens offentliga utredningar. (2015). Utvecklad ledning av universitet, SOU 2015:92. Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtat från lagen.nu