Årsarbetstidsavtal för forskare och biträdande forskare
På denna sida finns information om årsarbetstidsavtal för forskare och biträdande forskare.
Innehåll på sidan:
- Kollektivavtal gällande årsarbetstid för forskare och biträdande forskare
- Arbetstid och planering
- Semester
- Närvaro på arbetsplatsen
- Arbete utöver årsarbetstiden – mertid eller övertid?
- Särskilda bestämmelser vid eventuell undervisning
- Svar på ofta ställda frågor om årsarbetstidsavtalet (FAQ)
- Försäkringskassan i samband med sjukfrånvaro och/eller föräldraledighet
Kollektivavtal gällande årsarbetstid för forskare och biträdande forskare
Vid Lunds universitet finns sedan 1 januari 2026 ett lokalt kollektivavtal gällande årsarbetstid för forskare och biträdande forskare. Avtalet gäller arbetstagare som är anställda med befattningen forskare eller biträdande forskare (nedan enbart kallat forskare) på Lunds universitet, med undantag för forskare på MAX IV. För dessa forskare fortsätter arbetet med ett nytt avtal under våren 2026. Tills annat besked lämnas ska arbetstiden för varje enskild forskare på MAX IV därmed hanteras på samma sätt som tidigare.
Årsarbetstid
Årsarbetstid innebär att den faktiska arbetstiden per vecka kan variera över året, även om det finns en strävan om att ha en så jämn fördelning som möjligt. Det finns ingen fastställd arbetstid som forskaren ska arbeta per dag, per vecka eller månad och inte heller begränsningar när arbetet ska utföras. Detta skiljer sig från flextid som de som inte är lärare eller forskare/biträdande forskare vid universitet i normalfallet arbetar utifrån.
Forskning av hög kvalitet och bra arbetsförhållanden
Arbetstiden för forskare ska disponeras så att forskning och, i förekommande fall, undervisning av hög kvalitet kan genomföras. Vidare ska verksamheten kunna utvecklas och förändras utifrån behov och ställda krav.
Avtalet syftar till att skapa bra arbetsförhållanden för universitetets forskare. Det är en gemensam uppgift för ledningsorganisationen på alla nivåer, för anställda lärare och forskare, övrig personal och de fackliga organisationerna att verka för en god arbetssituation och en god arbetsmiljö. Institutionsledningarna/motsvarande har genom sin direkta arbetsledning ett särskilt ansvar för dessa frågor.
Arbetstid och planering
Årsarbetstid (per kalenderår)
Den totala årsarbetstiden vid heltids- och helårsanställning är:
- 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar (fr o m det år forskaren fyller 40 år)
- 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar (fr o m det år forskaren fyller 30 år)
- 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar (t o m det år forskaren fyller 29 år)
Vid deltidsanställning eller anställning del av år ska årsarbetstiden vara proportionell i förhållande till anställningens omfattning.
Planeringen av årsarbetstiden och fördelningen av arbetsuppgifter ska ske i samråd mellan berörd forskare och närmsta chef, vid till exempel det årliga utvecklingssamtalet eller vid annat motsvarande samtal. Denna planering ska dokumenteras på det sätt som chef och forskare finner lämpligt.
Målsättningen är att eftersträva balans mellan såväl arbetsuppgifter som arbetsbelastning över året. Dialogen är ett verktyg för att verka för en god arbetsmiljö oavsett vilka arbetsuppgifter som forskaren utför.
Avvägningar av arbetsuppgifterna ska göras utifrån universitetets uppdrag, verksamhetens krav, dess ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på forskarens arbetsuppgifter, arbetssituation och karriärplanering.
Semester
Schablonsemester som huvudregel
Forskare ska enligt det lokala avtalet ha schablonsemester som förläggs till att börja måndagen efter midsommarhelgen. Möjlighet finns för chef och enskild forskare att förlägga semestern till annan tid på samma sätt som den som är lärare har möjlighet till. Samma rutiner gäller för den som är forskare.
Se länken nedan för mer information om hanteringen för att förlägga semestern till annan tidpunkt.
Sparad semester påverkar årsarbetstiden
Om en forskare vill spara semester till ett senare år ska årsarbetstiden justeras för innevarande år.
Exempel:
En semesterdag är 8 timmar. Det innebär att en forskare som vill spara fem semesterdagar från år 1 och använda dem under år 2 får olika årsarbetstid år 1 och år 2:
- År 1 sparas 5x8 timmar = 40 timmar, som då ska läggas till på årsarbetstiden för år 1 i personalplanen. Om läraren har 1700 timmar enligt avtal, ska 1740 timmar planeras år 1.
- När forskaren tar ut sina fem sparade semesterdagar under år 2, ska årsarbetstiden dras ner med 40 timmar i personalplanen. Om hen har 1700 timmar enligt avtal, ska 1660 timmar planeras år 2.
En forskare som vill spara semester ska alltid meddela sin chef om önskemålet senast den 30 april samma år.
Läs mer om semester för forskare och lärare:
Närvaro på arbetsplatsen
Forskare ska vara närvarande på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. Övriga anställdas tillgång till kontakt med forskaren ska beaktas. Närvaro är viktig för verksamhetens utveckling och en god arbetsmiljö.
Om arbete sker utanför arbetsplatsen och den ordinarie bostadsadressen ska chef och forskare på förhand resonera om vilka arbetsplatser som är relevanta och lämpliga för att utföra arbetet på.
Vid distansarbete ska samma principer gälla som för lärare.
Arbete utöver årsarbetstiden – mertid eller övertid?
En forskares arbetsuppgifter ska planeras på sådant sätt att samtliga arbetsuppgifter inryms inom årsarbetstiden. Mertid eller övertid utöver den totala årsarbetstiden ska normalt inte förekomma. Mertid eller övertid ska vara beordrad eller godkänd i efterhand av närmaste chef.
Om det under kalenderåret uppkommer särskilda behov av att forskaren fullgör arbetsuppgifter utöver de som är planerade inom ramen för årsarbetstiden har chef rätt att begära mertid eller övertid i enlighet med gällande reglering i 4 kapitel 9-12 samt 18-22 §§ Villkorsavtal/Villkorsavtal-T. I första hand ska, om möjligt, omfördelning av arbetsuppgifter ske.
Mertid och eller övertid regleras normalt en gång per kalenderår vid årets slut, men ska stämmas av vid vårterminens slut för eventuella åtgärder inför höstterminen. Hanteringen följer den som gäller för lärare och den kan du läsa mer om här:
Övertid och mertid för lärare | HR-webben
För arbetstid för forskning, kompetensutveckling eller eget konstnärligt utvecklingsarbete som forskare själv förfogar över utbetalas ingen mertids- eller övertidsersättning.
Särskilda bestämmelser vid eventuell undervisning
För det fall att undervisning planeras för forskaren ska arbetstid avseende för- och efterarbete tillämpas på samma sätt såsom för lärare vid Lunds universitet. Detta innebär att de principer som tillämpas på respektive institution eller motsvarande även ska gälla för forskare.
För det fall kvälls- eller helgundervisning planeras av närmaste chef utgår lönetillägg enligt gällande lokalt avtal om arvoden för timundervisning samt för kvälls- och helgundervisning.
Svar på ofta ställda frågor om årsarbetstidsavtalet (FAQ)
Fråga: Omfattas doktoranderna inom begreppet forskare, och omfattas de av det nya avtalet?
Svar: Nej, doktorander omfattas inte av detta avtal utan omfattas istället av lärarnas arbetstidsavtal, i tillämpliga delar.
Fråga: Vi har många forskare som utför fältarbete under sommaren och behöver därför göra avsteg från schablonsemester. En utmaning är att man enligt nuvarande rutin måste planera hela sin årssemester innan 31 maj, vilket kan vara svårt. Skulle det vara möjligt att ändra så att man innan 31 maj planerar minst 20 dagar av årssemestern, och att resterande del kan planeras efter sommaren?
Svar: Hela årssemestern ska ansökas om och planeras ut enligt tidplan i rutin. Detta är bland annat för att SSC ska kunna fördela schablonsemestern korrekt, samt för att villkorsavtalen grundar sig på att all semester ska förläggas under året, om inte särskilda skäl föreligger eller om den anställde sparar semester.
Den anställda lärare eller forskare som omfattas av avtalet kan spara de dagar som överstiger 20, förutsatt att kriterierna för detta uppfylls och dokumenteras i mallen. Då är det möjligt att ta ut dessa dagar senare.
Om beviljad semester behöver justeras i efterhand krävs överenskommelse mellan den anställde och arbetsgivaren. Detta ska dokumenteras skriftligt, exempelvis via e-post.
Fråga: Hur hanteras semester för de som börjar sin anställning efter 31 mars?
Svar: För en anställd som påbörjar sin anställning efter den 31 mars har medarbetaren först och främst inte full årssemester år 1.
Schablonsemester läggs ut i vanlig ordning efter midsommar. För anställda som anställs efter schablonsemesterperioden kan schablonsemester inte förläggas och de dagar som tjänas in kan forskaren ansöka om i Primula för förläggning under hösten.
Fråga: Hur gör man som forskare/biträdande forskare när man vill ta ut sina sparade semesterdagar under 2026, med hänsyn till schablonsemestern?
Svar: All årets semester behöver tas ut innan det tas av de sparade dagarna.
- Exempel 1: Har den anställde för avsikt att utöver schablonsemester även använda sparade dagar under exempelvis sommarperioden eller ta del av semester innan midsommar behöver den anställda registrera all sin semester för året enligt LU rutin och tidplan, så att den är attesterad senast 31/5.
- Exempel 2: Om de sparade dagarna ska tas ut under hösten och endast schablonsemester på sommaren, går det även bra att registrera sin ansökan för de sparade dagarna efter juni lönekörning när SSC lagt in schablonsemester.
Observera att årsarbetstiden minskar när sparad semester ska tas ut, dvs minska med 8 h per uttagen sparad semesterdag vid heltidsanställning. Så det behöver tas i beaktan avseende planeringen av årsarbetstiden.
Fråga: Borde vi uppmuntra forskare att ta ut sin sparade semester under de närmsta åren? Om vi uppmuntrar till det blir det kanske många där schablonsemestern inte läggs ut. Eller ska vi uppmuntra dem att ta ut semester i höst istället så att schablonsemestern läggs ut av SSC?
Svar: Sparad semester bör alltid uppmuntras att tas ut, eftersom det dels finns ett maxtak i villkorsavtalen (30 sparade semesterdagar), samt att syftet med semester är att få återhämtning från arbetet. Årets semesterdagar behöver alltid tas ut först och därefter dras sparade semesterdagar.
Se föregående svar kopplat gällande praktisk hantering.
Fråga: Hur mycket undervisning får en forskare/biträdande forskare ha?
Svar: Det finns ingen angiven siffra vid Lunds universitet, mer än att undervisning kan vara i mindre omfattning. Den huvudsakliga arbetsuppgiften för en forskare är självfallet att forska. Generellt har det bland svenska universitet funnits en norm om maximalt 20 procent undervisning för forskare.
Det noteras att vissa fakulteter har fastslagit procentsats internt för forskares möjligheter att undervisa.
Försäkringskassan i samband med sjukfrånvaro och/eller föräldraledighet
När forskare ansöker om föräldrapenning/tillfällig föräldrapenning eller sjukpenning från Försäkringskassan behöver forskaren uppge årsarbetstid. Årsarbetstid till Försäkringskassan anges i dagar.
- Som heltidsanställd är årsarbetstiden 260 dagar för dig som normalt arbetar 5 dagar i veckan.
- Arbetar du deltid räknar du om 260 dgr. i förhållande till din tjänstgöringsgrad ex: (260 dgr. x 0,75 ,ssgrd*. = 195 dgr. årsarbetstid).
Denna årsarbetstid som ska meddelas till Försäkringskassan gäller både om du är lärare, forskare eller annan T/A-medarbetare. Lärarna eller forskarna anger alltså inte sina timmar utifrån personalplanen utan årsarbetstiden som är 260 dagar (heltid).
*sysselsättningsgrad/tjänstgöringsgrad
Kontakt
Kontakta din närmaste HR-funktion på fakultetsnivå/motsvarande.
Via universitetets Supportcenter går det också att, utifrån din roll i HR-arbetet, ställa frågor till sektionen HR inom olika områden.